Mycket att stå i

Jaha, då var det första advent igen. Igår var det full rulle. Först iväg till återvinningscentralen med en par gamla slaktade cyklar, köpa gran och sen sätta upp alla stjärnor och ljusstakar.
Spenderade förmiddagen idag med att baka lussebullar. Och eftermiddagen med ett besök på julmarknaden i Gamla Linköping.
Morgondagens uppdrag är att uppsöka ett Systembolag och köpa ett antal olika sorters julöl.

Adventshysteri revisited

I ett anfall av adventshysteri (och för att vägarna var någorlunda farbara och det inte var 20 minusgrader) gjorde vi ett försök att köpa en gran. Det gick inte så bra för vår granförsäljare hade väldigt stängt. Så nu får vi göra ett nytt försök på lördag. Gran redan? Jo, vi har som ny tradition sedan några år tillbaka att klä granen till Lucia. Vi behöver den som mest när det är som mörkast ute.
Jag har nästan inte bakat alls i helgen, bara "snöbollar med lime" (se Arlas webb). Istället har jag slagit in paket vilket är bland det tråkigaste jag vet, men nu är ganska mycket gjort tack vare ordning och disciplin.
Annars har jag ägnat mig åt Viva hate, Morrisseys debutalbum som soloartist. Det är ett ganska ojämnt album, bitvis ganska trist och däremellan briljant. Hade helt glömt bort inledningsspåret "Alsatian cousin" som är en av de bästa låtar han gjort. Grym musik som perfekt matchar den fenomenala texten. Alsatian - inte i betydelse av en person som kommer från Alsace - i det här fallet betyder det schäfer. Avsett som en hälsning till Johnny Marr som hade två schäfrar. Oklart för mig om det var vänligt menat eller inte eftersom det här är i efterdyningarna av The Smiths sönderfall.




Were you and he Lovers ?
And would you say so if you were ?
On a forecourt
On a Friday
Passing my way
Oh...

Were you and he Lovers ?
And if you were, then say that you were!
On a groundsheet
Under canvas
With your tent-flap
open wide

A note upon his desk
"P.S. Bring Me Home And Have Me!"
Leather elbows on a tweed coat
-Oh!-
Is THAT the best you can do ?
So came his reply :
"But on the desk is where I want you!"

So I ask (even though I know):
Were you and he lovers?

Sunday mourning

Jag är jättedålig på att göra ingenting (i ingenting inräknas även sånt som att se på film och läsa böcker). I takt med att snön obönhörligen vräker ner så stiger också oron i kroppen. I ren desperation har jag under helgen bakat fem sorters kakor. Fast när jag höll på med de senaste tre (jag törs inte skriva sista för det kanske blir fler om det vill sig illa) så började plötsligt "All the lazy dykes" veva i huvudet och då KAN det vara så att det undermedvetna ville ge en liten vink om att det var dags att sluta.
"... all the lazy dykes, they pity how you live, just somebodys wife, you give and you give and you give and you give, but one sweet day, an emotional whirl, you will be good to yourself, and you'll come and join the girls..." Fast det där sista får nog stå för nån annan för joinar de flickorna gör jag nog aldrig. Jag är liksom inte lagd åt det hållet. I alla fall så la jag ner bakningen och tittade lite i en kokbok istället och lyssnade på ett urval av riktigt deprimerande sånger som Friday mourning, Unloveable, Munich air disaster och Let me kiss you (och just där fick jag som alltid lite fukt i ögonvrån. Ja, det är jättelarvigt, men det är en så outhärdligt sorglig text).
Ett ljus i mörkret är att det i alla fall blir ett hejdundrande adventsfika.