Friska fläktar

The Strokes nya album "Angles" är här. Och vilket album! Det är spännande, ystert och lekfullt. Det är krispigt fräscht som isbergssallad. Julian Casablancas som är en gudomlig sångare är pigg som en pelikan och låter inte alls lika blasé och laid back som på förra albumet. Överhuvudtaget känns det som om man låtit alla bandmedlemmarna släppa loss. Man förstår verkligen att här finns det kapacitet. The Strokes är inte bara Casablancas magiska röst utan ett gäng duktiga och fantasifulla musiker.





Och i slutet av veckan släpps Glasvegas nya album. Jag har hört låten Take my hand och det räcker så bra med ett U2. Men den här låten gillar jag:

Smakprov

Här är första smakprovet från The Strokes kommande album. Popigare än väntat och mycket gitarr. Hoppas resten av albumet är lika bra.



Annars händer inte mycket. Man svär över snö och kyla och kliar sönder smalbenen på grund av den torra luften. Har fallit till föga och till sist införskaffat albumet Kill Uncle. Det lilla jag hört från det tidigare är inte bra och Morrissey har själv sagt att han anser att albumet aldrig skulle ha släppts. Men jag klarar inte av att ha alla album utom det. Sen får det vara hur kass som helst. Tomrummet är i alla fall fyllt nu och jag ska ge det en chans.

Läste just

...nä nä nä, inte en bok, utan att The Strokes nya album släpps den 22 mars. Det ska bli intressant att höra vad de har hittat på. Om de kan matcha förra albumet, First impressions of earth (2006), som är suveränt bra.

I don't want what you want

I don't feel what you feel
See I'm stuck in a city
But I belong in a field