4 nyanser av grått

På vägen hem idag:

WTF!

SNÖ - fy så otrevligt. Och redan nu. Blir alldeles upprörd när jag tittar ut och ser att snön som föll för flera timmar sen fortfarande ligger kvar. Bildbevis, mina snöiga vantar.

Och inga nya konsertbilder och videos från USA då Morrissey så hastigt fick lov att ta en turnépaus för att åka hem till mamma som tagits in på sjukhus. Man kan försöka glömma det där vita, kalla, äckliga utanför huset och skruva upp värmen lite med en video från Radio City Music Hall i New York, 10 oktober 2012.

Våryra

känner man inte riktigt när det är den 3e maj och snön vräker ner ute.

Men nog känner man glädjeyra när man tänker på att Patti Smith välförtjänt har tilldelats årets Polar Music Prize. Det var på tiden!

Ett och annat på en fredag

Det var bara för bra för att det skulle få fortsätta. Rena torra vägar och cykelbanor. Ganska lite snö kvar. Då tog kung Bore fram stora skyffeln under natten och öste ner en decimeter snö. Men det lär väl inte bli så långvarigt. Det är utlovat många plusgrader i slutet av nästa vecka.
Snart kommer släkten och det ska bli väldans kul. Det var länge sen vi sågs. Och under eftermiddagen levererades dotterns 18-års present. En klassisk valnötsbrun läderväska från The Cambridge Satchel Company. Se och avundas:

Jordad

Sover inte bra. Har slutat dricka kaffe på kvällen, men jag tycker inte det verkar göra nån skillnad. Ofta, även när jag sover bra, så vevar en strof ur någon sång i huvudet i de perioder när sömnen inte är så djup. I natt var det "Oh Mother, I can feel the soil falling over my head" (lyssna nedan). Dystert så det förslår. Och inte blev jag gladare när jag steg upp och det snöade ute. IGEN. Och så har jag en nerv i kläm nånstans i ryggslutet. Sur, det är vad jag är och det är inte kul. Inte för mig. Inte för någon annan heller.
Vi halkade i alla fall iväg med bilen i snömodden och köpte en gran. Och så bakade(!) jag en pepparkaksdeg och en improviserad fruktkaka med konjak, russin, rivet citronskal och tranbär. Haltade också iväg till närmsta affär och tröstköpte en amaryllis. Jag hoppas den är röd och inte laxfärgad för då begår jag harakiri. Kan någon ge mig en injektion med positivt tänkande? Ge mig en vinterdrog! Snabbt!

Vad är det med Morrissey och skjortor? Den här gången har han den mer över huvudet än på överkroppen.

Någon som är hungrig?

Efter att ha inlett dagen med att skotta hysteriska mängder snö (tack SNÄLLA vicevärden för att du hjälpte mig skotta utanför cykelgaraget!) så kom jag nöjd med mig själv hem igen och upptäckte att någon har ÄTIT på min fina egenhändigt gjorda dörrkrans. Jag fick en vision av att bo i ett pepparkakshus. Men men, shit happens. Torkade äppelskivor var väldigt fint i två dagar. Nu får jag hitta på nåt annat mera hårdtuggat att ersätta det avsmakade pyntet med. Hoppas det var gott.

Déjà vu

Snön öser ner i hejdlösa mängder och det blåser snålt. Nog tycker jag att det påminner rätt mycket om förra vintern. Det var inte kul då och det är inte kul nu. Jag ska gå i ide några dagar. Ha semester, fira namnsdag och baka lussebullar. Bästa presenterna tycker jag man får av sig själv och den saken är också ordnad. Lådvin? Nej! Musikbox? Ja! Jag hade alla Kents skivor och ändå köpte jag boxen när den kom och ursäkten den gången var att den innehöll en massa tidigare outgivet material. Och nu har jag gjort nåt liknande igen. Köpt en nördmusikbox med singlar där skivorna absolut inte är till för att spelas eftersom jag redan har alltihop. Nej, den här gången är det omslagen som är själva poängen. Man kan ta fram och titta på dom och klappa dom lite försiktigt då och då, samt glädjas(?) åt tanken att det bara är 9999 personer till som kan göra detsamma. Begränsad upplaga kallas det. Musikindustrin måste jubla över såna som mig.

Jag är upprörd!

Är det redan dags att börja fundera över om det vore möjligt att emigrera? Snö i oktober! Brrr...

Snöskottning och blåa män

Igår skottade jag fram cyklarna och bilen. Idag har jag väldigt ont i ryggen. I lördags genomled jag ytterligare en Melodifestival-uttagning. Varför utsätter man sig för detta? Men denna gång var paus-underhållningen SUVERÄN. Underbara Blue Man Group som jag aldrig nånsin hört talas om gjorde ett fantastiskt framträdande. Titta bara!

Marge Simpson look alike

Lavendeln som står kvar i sin kruka på loftgången börjar alltmer påminna om Marge Simpson.

Uppgradering

Förra gången det snöade var det klass 1-varning. Det här gången var det klass 2-varning och nu har vi fått snö så det räcker för ett helt decennium framöver. Numera har vi naturliga insynsskydd på ovanvåningen. Som om det skulle behövas.




På morgonen trotsade jag vädrets makter och hoppades att min frisör hade gjort det samma. Och hon hade faktiskt lyckats ta sig till jobbet, även om hon kört fast bilen och fått lov att skotta sig loss - heroiskt!. Och det var en himla tur för mig för mina hårvårdsbehov var STORA.
Väl hemma började den stora omflyttningen av vardagsrumsmöblerna. Ny TV krävde en insats på området. Men det visade sig nästan omöjligt och det slutade med ett bara halvbra resultat. Nästa steg blir att rita några alternativ så får vi se om vi hittar någon lösning som alla kan känna sig nöjda med. Jag tycker det är lite konstigt att så fort man börjar flytta på möblerna så blir dom plötsligt jättelika och helt omöjliga att placera på nåt bra sätt.

That joke isn't funny anymore

Nu snöar det IGEN! Och det är inte ett dugg roligt!
Alla barnen är sjuka.
Och igår såg vi K-special om Joy Division. Det var ett jättebra program som verkligen kompletterar den bild som Anton Corbijn gett världen genom sin fina men deprimerande film Control. Det var förfärliga bilder från Manchester från 70-talet. Det såg ut som rena krigsområdet. Någon i dokumentären sa att det under deras uppväxt inte fanns nånting vackert i Manchester, inga träd, ingenting. Bara smutsigt, trasigt och tråkigt. Klassisk musikfabrik dock, men det fanns kanske inte så många sätt att ta sig därifrån.
Anton Corbijns kanske mest kända bild på Joy Division

A room with a view - ännu så länge

Så här ser det ut på innergården utanför mitt fönster på jobbet. Eller det gjorde det i morse. Under dagen har det hela förstås bättrats på med ytterligare ett antal centimeter snö.

Välkommen hem till mig!

Ja så här bor jag. Eller kanske det inte var riktigt med sanningen överensstämmande. Men när det är många minusgrader ute så blir det också ganska kallt inne. Så i lördags kändes det kanske lite grann som att bo under en gran, fast man var inomhus. Många sjalar och raggsockor går det åt. Jag hatar vinter. Tar det aldrig slut?

Vinterdepp och surfing

10-15 cm snö. Ja inte var det någon överdrift från SMHI. Det tog 40 minuter att släpa hem cykeln från jobbet. Jag fortsätter med en dåres envishet att bestämt hävda att vintern är onödig. Det hjälper inte att alla andra försöker tala om hur vackert det är med snö. Och tänk så ljust det blir! Tack, jag föredrar gråa snöfria vintrar.

För att stävja ett anfall av vinterdysterhet tänkte jag pigga upp mig med att googla på något jag länge undrat över. Latheten gör att jag sällan kommer till skott för att ta reda på det där jag undrar över, men idag tillägnade jag mig alltså lite mer värdelöst vetande. Tycker mycket om låten Bigmouth strikes again och har funderat över vem bakgrundssångerskan är. Med en enkel sökning fick jag veta att det inte alls är någon sångerska. Bakgrundssången består av en vanlig inspelning som är uppspeedad. Så Mozza sjunger både lead och bakgrund själv fast det låter som två helt olika personer. Det är kul! På skivomslaget står det att det är Ann Coates som sjunger. Men det är fejk och syftar egentligen på stadsdelen Ancoats i Manchester. Dessutom har Bigmouth... inspirerat Gallagher/Oasis till att göra låten My big mouth på samma tema. Herregud vad man får veta konstiga saker om man bara orkar göra någonting åt sin nyfikenhet.

Det är bara för mycket!

Nog är det vinter så det förslår och nu är det minsann utfärdat ett "klass 1 snöfall" till imorgon. Vem behöver ytterligare 10-15 cm snö? Just som de ordentligt har sopat min cykelväg till jobbet fri från eländet så ska det alltså vräka ner ännu mer. Det är inte snällt! Men nu är ju i alla fall resa till London bokad till i mitten av maj och det är ju roligt. Tills dess kanske det är snöfritt. Om man har tur.

Bu och Bä

Det snöar - BU
Kent-boxen är här - Yippiee!