Lördagkväll. Först fick man plåga sig igenom delfinal 1 av schlagerjoxet. Det var inte mycket att ha. Som vanligt. "Pausunderhållningen" med Soundtrack of our lives höjde kvaliteten med ungefär 1000%. Sen belönades man rikligt för sitt idoga TV-tittande med andra säsongens första avsnitt av Sherlock. Hur bra var inte det? Välgjort, spännande, roligt - ja i stort sett allt man kan önska sig. Det hände väldigt mycket på en och en halv timme och det var många detaljer. Kanske måste jag se det en gång till.
Mitt musikaliska 90-tal är ett svart hål. Flera små barn och musik går inte ihop (eller i alla fall gjorde det inte det för mig) och därför vet jag absolut ingenting om vad som hände på musikfronten då. Som tur är kan man ju ta igen sånt även om det tar tid. När dottern önskade sig albumet Different class var det inte så konstigt att jag reagerade med ett ÖH? Men nu är jag helt Pulpifierad.
