Duett

Är detta världens vackraste duett? Första gången jag hörde den så stängde jag av. Tyckte det var gräsligt. Men på nåt märkligt sätt bet den sig ändå fast och nu tycker jag den är fantastisk. Det är drypande sentimentalt och förfärligt sorgligt och det bara måste röra även det mest förhärdade stenhårda hjärta. Och rösterna...här kan man tala om perfect match! Riktigt så vackert lär det visst inte ha varit in real life. Det lär ha uppstått allvarliga meningsskiljaktigheter mellan Morrissey och Siouxsie kring bilden på skivomslaget. Morrissey ville ha en bulldogg på omslaget! Han fick dock ge sig på den punkten. Musiken kommer ursprungligen från en film från 1968 med samma namn som sången.

Åskmoln och askmoln

Så fick vi lära oss den hårda vägen att det inte bara finns åskmoln. Det finns askmoln också. Man undrar hur länge det ska hålla på. Jag anar att det kan bli aktuellt att boka om London-resan till nån annan gång. I höst kanske. Lite snopet i så fall, men så är det när naturen regerar. Det får man bara finna sig i.
Påsken kom och gick med en förfärlig förkylning. Trodde aldrig den skulle gå över, men de två senaste dagarna har varit ok. Lite snuvigt/täppt fortfarande och en del kvardröjande, IRRITERANDE värk i lederna. Förkyld kan man väl stå ut med att vara. Ledvärken är mindre kul. Man blir väldigt trött av att ha ont. Och inte mår man bra av att knapra massor av värktabletter heller. Men det är doktorns ordination mot värken så det får man också finna sig i. Mitt eget recept för att glömma att det gör ont heter musik. Idag har jag riktigt vältrat mig i Morrissey-låtar från nu och då. Det är underbart! Tack min snälla dotter för den fina bilden:

Elektronisk butler

Vad sägs om detta? En handduksvikande robot. Jag tycker den är bedårande. Den måste ha en klar utvecklingspotential.