2011 var året då...

- sonen växte om mig i racerfart. Jag kan nu ståta med att vara kortast i familjen.
- jag pratade med Stuart Murdoch.
- vi äntligen köpte en sjysst matta till vardagsrummet
- jag i min bil passerade Morrissey (som satt i en annan bil på väg åt motsatt håll) på Östra Långgatan i Hultsfred. Som tur var förstod jag inte det där och då för då hade jag väl kört av vägen.
- jag till sist fick ett ord för vad jag egentligen är - en google mom.
- jag lyckades läsa ungefär en kvarts e-bok.
- vi faktiskt gick och såg Vinterljus.
- jag inte gick på Dramaten.
- min blogg bar Prada.
- vi åt egenodlade jordgubbar i oktober.
- jag överkonsumerade Leif GW Persson-böcker.
- vi for runt sundet och inmundigade en fantastisk fika i Botaniska trädgården i Lund.
- jag blev uppvaktad på Mors dag!
- Patrick Wolf fick mig att rysa av välbehag i 30-gradig sommarhetta.
- vi såg en skate-legend IRL.
- snön öste ner den 3e maj.
- Patti Smith fick Polarpriset.
- jag såg fantastiska fotoutställingar (Nelli Palomäki, Gregory Crewdson, Sarah Moon)
- I went vegetarian och Morrissey utnämndes till PETA's Person of the year 2011.
- dottern halvt ruinerade mig på skivmässan på Cupolen. Och jag fick svårt att hålla saliven under kontroll över all trevlig The Smiths-vinyl.
- jag efter långt om länge till sist fick se Cirkus Cirkör.
- mitt äldsta barn fyllde vuxen.
- jag inledde mitt laptop-liv och efter långt och moget(?) övervägande blev medlem på ett forum.
- det också hände en massa andra saker.

God fortsättning - med betoning på god

Sitter här och väntar på att få nåt att äta igen. För så är det ju på julen. Man måste äta hela tiden. De flesta barren sitter helt otippat kvar på granen. Men jag har sanerat soffan och vardagsrumsmattan. Hittade även ett antal barr i min säng i morse. De måste obegripligt nog ha fastnat i håret för de låg på och runt kudden.
Efter Kalle Anka, julklappsöppning och middag avslutades julaftonen med midnattsmässan i St. Peterskyrkan. Säger nånting om TV-utbudet när en hel familj icke-troende tittar på midnattsmässan. Eller egentligen var det väl inte det vi gjorde. Faktum är att det mest handlade om att häva ur sig den mest underhållande kommentaren om spektaklet. Hur kan de i Peterskyrkan ha ett Jesusbarn som ser ut att ha en hel uppsättning fruktknivar instuckna i huvudet? Är inte det lite makabert?
Ikväll vankas det bästa på hela julbordet - Jansson. Innan dess bör man dock värma upp med en rejäl fika så man kan gå in i fett- och sockerkoma en stund. Så det lutar åt en god fortsättning.

God Juuuuul

Ja, God Jul då hela mänskligheten. Vi får se om granen har några barr kvar efter denna dag. Man får skaka av paketen vid utdelningen så inte hela rummet blir stickigt. I övrigt är livet på topp. Det luktar hyacint och rödbetspaj och i högtalarna ljuder Fairytale of New York med The Pogues. Dessutom är det 8 grader varmt ute. Vem behöver en vit jul? Solen går ändå ner om ett par timmar och då kan man låtsas att snön gnistrar vit på gran och fur.

Slut på höstens morgonunderhållning

Från 14 november i San Antonio

till 18 december i Detroit

har jag följt turnén via All you need... men nu är det slut på det roliga och tack och adjö för den här gången. Och jag ska aldrig mer klaga över att man måste resa ett par tre timmar för en konsert. Jag har just insett att det är inget emot att behöva fara över halva USA. Påminn mig gärna om jag skulle glömma det.

Slut på höstens kvällsunderhållning

Hela hösten har jag haft det stora nöjet att gå till sängs med John Irvings bok Tills jag finner dig. En 800 sidor lång underbar berättelse som jag önskade aldrig skulle ta slut. När man har umgåtts under lång tid med en romankaraktär så blir den personen levande, som om han/hon finns på riktigt. Det känns hårt att behöva lämna Jack och hans pappa William i Zürich när de äntligen funnit varandra.

Istället ska jag nu fördjupa mig i Jonathan Franzens bok Tillrättalägganden. De första 40 sidorna har varit mycket lovande och jag hoppas den fortsätter i samma grandiosa stil. "Tre på eftermiddagen var en riskabel tid i dessa Saint Judes gerontokratiska förorter. Alfred hade vaknat i den stora blåa fåtöljen som han sovit i sedan lunchen. Han hade fått sin tupplur och några lokalnyheter skulle inte komma före klockan fem. Två tomma timmar var en bihåla där infektioner frodades." Den amerikanska samtiden skildrad osentimentalt och humoristiskt enligt bokomslaget. Jag har stora förväntningar.

I nya kläder

Skyller allt på Kaffebönan som skrev om glittriga kläder på sin blogg. Plötsligt fick jag en vision av hur min blogg skulle pimpas med glitter. Först började jag med diverse googlade glitterbilder. Men sen tog galenskapen över. Så nu är bloggen klädd i en av Mozzas Prada-tröjor. En bit från ungefär mitt på magen. Ifall nån undrar.

Covers i kubik

Tog mig för och skaffade Please please please, men det var med en viss bävan jag gav mig i kast med lyssnandet. Om man är överkänslig mot dåliga covers så är det helt naturligt att man blir lite nervös. Ska man nödvändigtvis göra en cover så ska man inte göra originalet - fast sämre, man ska göra musiken till sin egen. Och det tycker jag genomgående artisterna som medverkar på Please... har lyckats med. Det betyder inte att jag gillar alltihop rakt av. I know it's over ställer jag mig högst tveksam till. Jag tycker inte om tempot och inte heller sättet som den sjungs på. Hand in glove är det i grund och botten inget fel på. Jag förstår bara inte varför man valt att fläska på med så mycket musik att sången dränks. Så finns det också det som är riktigt bra. Om jag tvingades välja 5 favoriter ur The Smiths låtkatalog skulle How soon is now definitivt vara en av dem. Det är en rakt igenom fantastisk sång. Fast jag önskar att jag inte läst att när de spelade in musiken till den så började de med att röka på rejält. Jag hade föredragit att vara lyckligt ovetande om den detaljen. På Please... finns i alla fall en underbar stråkbaserad version med Mike Viola och The Section Quartet:


Ska jag välja ytterligare en favorit från Please... så får det bli London:


Och den här är det sannerligen inget fel på heller:


Det går uppenbarligen att göra covers med äran i behåll.

Guadalajara 13 december

Om man tittar riktigt noga ser man att Boz bär peruk och kjol och resten av bandet är iklädda endast badbyxor. Moz däremot är mycket ordentligt klädd.

Speedad måndag

Det är bara lunchtid och jag har bakat hallongrottor, strukit ett lucialinne och shoppat de sista (hoppas jag) julklapparna. Nu ska jag piffa till en grankrans till dörren, cykla till affären och så ska jag hinna med att fika nåt gott också. Sedan när mannen kommer hem ska granen in. Och så ska jag koka risgrynsgröt. Ojojoj, hur ska man orka?

Utmattande mattköp

I flera år har jag tänkt att det skulle vara trevligt med en ny matta i vardagsrummet. En kvalitetsmatta, inte nåt krafs från IKEA. Men det är så långt från tanke till handling. Efter långt om länge är det nu kirrat. Jag har dammsugit internet och sett hundratals fula mattor. I min föreställningsvärld har det hela tiden handlat om en vävd ullmatta i modern tappning. Så när vi väl stod där i affären var det lätt att säga: Inte den! Inte den! Inte den! Det var bara det att jag sa: Inte den! även om de där ullmattorna i modern tappning. Och vad enades vi till slut om? Jo, en ullmatta designad på 60-talet (mhmm jättemodernt!) av textilkonstnärinnan Ingegerd Silow. Den var INTE gratis. Men det är en matta som jag tror att jag kan älska livet ut. En fyrkantig matta som inte har ett fyrkantigt mönster. Nu kan jag ägna de kommande fem åren åt att leta efter en taklampa som jag kan leva med resten av livet också. Det ligger på.


Vävd i kvalitet Drottningholm som är den exklusivaste röllakanskvaliteten. Så det så!

Please, please, please

Jag är vanligtvis tveksam till covers, men det här är uppfriskande. Och såååå bra!

Shopaholic

Ska på kalas ikväll och jag köpte tidigare i höstas en liten klänning som jag tänkte kunde passa. Men sen gick det ju plötsligt sta och blev vinter och jag skulle frysa ihjäl på fläcken om jag gick ut i den. Så när jag ändå var på Tornby för diverse gran- och blominköp så tänkte jag att jag tar väl en tur i några klädaffärer. Först Åhléns. Där köpte jag ett par grå "finbyxor" (som måste ha tillverkats speciellt för mig för de satt perfekt), en plisserad topp och en liten kofta. Färdigekiperad på en kvart! Nytt världsrekord. Av bara farten gick jag in på en annan affär där det var 25% rabatt på ett urval ytterplagg. Där köpte jag en trekvartslång kappa/rock - vet inte vad jag ska kalla det. Nåt åt duffelhållet fast med dragkedja. Svart med röda detaljer. Sen åkte jag hem. När shoppingen går så där bra vet man inte var det slutar.

Strömmande musik

Har påbörjat den ultimata jullåtlistan i Spotify. Och bjudit in delar av familjen att fylla på med sina favoriter. Det måste ju bli bra!
Hade man inte haft ett jobb att gå till hade man kunnat sitta ner och lyssna på den del av Mozzas konsert i Mexico City som livestreamades i morse. Nu gick det lyckligtvis att ladda ner de filerna så man fick höra det i alla fall. Inte lika cool som att lyssna live, men hellre det än inte alls. Ja jag vet att jag är helt insnöad, men det är snart slut på turnén och då kanske det blir lite mer blandade inlägg på bloggen igen.


Foto från Plaza Condesa, Mexico City denna dag som idag är, eller den 7 december om man befann sig på plats.

Rubber ring

Musikbyrån SVT, Hultsfredsfestivalen 2004

Upp- och nedgång

Idag gick solen upp 8:28 och ner 15:08. Det är inte konstigt att man känner sig lite trött när det är mörkt när man åker till jobbet och ännu mörkare när man åker hem. Man kunde ju tro att om man nu var trött så skulle man ha lätt för att komma i säng på kvällen, men icke. Jag fastnar i soffan och gör fynd på Youtube, som den lilla filmen nedan. När man hör det här inser man hur otroligt svårsjungen denna låt måste vara. Det är inte vackert. Men eftersom det är Belle & Sebastian så är de förlåtna.

Granbarr, snö och julesång

Vilken fantastisk idé. Lägga ut sina gamla granbarr + den kala stammen på Blocket. Något för den händige?


Tyvärr har vi haft ett par julgranar som har tappat varenda jäkla barr inomhus innan vi hunnit få ut trädet igen. Det är de åren det ännu runt midsommar luktar gran när man dammsuger.
Idag kom den första snön. Det är inte roligt. Men man kan alltid pigga upp sig med en liten sång. Den här fina julsången har någon kreativ människa på The Rolling Stone totat ihop (de kanske har haft personalfest på redaktionen):

Morrissey the Snowman (melodi Frosty the Snowman, lyssna nedan)

Morrissey the Snowman
was a pale and morbid soul
He was made of snow
He read Wilde and Poe
and his repartee was droll

Morrissey the Snowman
loved to make the children cry
He would moan and sing
"I can't wait for spring
and the dreaded sunny day I die"

The more the children loved him
his Eskimo blood would freeze
Hi'd sigh and say, "Why pamper
all of life's complexities?"

Morrissey the Snowman
finally got his chance to melt
But we heard him say
as he melt away,
"Now I know how Joan of Arc felt"

Hjälp med melodin:

Dazzling!

Att påven bär Prada har redan konstaterats. Efter att google-mamman (som inte bara hittar i stökiga rum utan även på det stökiga internet) utfört lite research visar det sig att även Morrissey bär Prada. Enligt egen utsago så handlar han mycket av sina gångkläder second hand i Camden. Så det är kul att publiken får se lite glamour på scenen. Och nu när vi har sett glittriga tröjor i färgerna svart, koppar och grönt så undrar jag: När får vi se denna?

Take my hand when you cannot stand the real world

Art-hounds, write something
Art-hounds, look, nothing!
And those that do are judged by those who tried
And find they couldn’t do

Art-hounds, see the Greek Ideal
Gaze on what they never feel
The pitiless revenge of those without friends
Pitiless, pitiless revenge

Art-hounds, nose around
They’ve seen it somewhere written down
And everything they’ve seen on the movie screen
Helps them pick up the bait

In European museums
Will I see you?
Will I see you?
Will I see you?
Will I see you?
In European museums
Will i see you?

My life is opera
My life is opera
My life is opera
My life is opera

Art-hounds, in a restaurant
They bring along their loving aunt
But when they can’t find a table for their fat aunt Mabel
They stamp their feet and cry

Art-hounds, in a restaurant
They bring along their loving aunt
But when they can’t find a table for their fat aunt Mabel
They stamp their feet and cry

In European hushed museums
Will I see you?
Will I see you?
Will I see you?
Will I see you?
In European hushed museums
Will I see you?

My life is opera
My life is opera
My life is opera
My life is opera

Art-hounds, very funny
Very witty, but very lonely
And below the belt is shrivelled and small
It knows a thousand woes

Art-hounds, very funny
Very witty, but very lonely
And below the belt is shrivelled and small
It knows a thousand woes

In European hushed museums
Will I see you?
Will I see you?
Will I see you?
Will I see you?
In European hushed museums
Will I see you?

When you cannot stand the real world
When you cannot stand the real world
Take my hand
When you cannot stand the real world

When you cannot stand the real world
When you cannot stand the real world
Take my hand
When you cannot stand the real world

I take fifteen pills to send me to sleep
And fifteen pills to shake me awake
What does it mean?
What does it mean?
What does it mean?
What does it mean?
What does it mean?
Nobody knows

Scandinavia

I was bored in a Fjord
And I curse the heart and soul of Scandinavia
Let the people burn
Let their children cry and die in blind asylums

But then you came along
And you held out your hand
And I fell in love with you and Scandinavia

I kiss the soil
I eat the soil
I hug the soil
And I praise the God who made you

Stab me in your own time in Scandinavia
Un-protesting I'll die in Scandinavia

Into a crime in Trondheim
I despise each syllable in Scandinavia
Let the people burn
Let their children cry
And die in blind asylums

But then you came along
And you held out your hand
And I fell in love with you and Scandinavia

I kiss the soil
I eat the soil
I hug the soil
And I praise the God who made you

Stab me in your own time in Scandinavia
I'll be happy to die in Scandinavia

Conan show

Diskret svart glittertröja. Väntar på en blå variant och en röd!