Igår gjorde jag ett ganska seriöst försök att köpa födelsedagspresenter. Gick väl sådär kan man säga. För första gången på evigheter var jag i stan. Och jag hoppas det dröjer innan nästa shoppingrunda. Det är inte jätteroligt. Om man inte vet vad man ska ha så är det hopplöst. Om man vet precis vad man ska ha så är det lika hopplöst, för det man letar efter tycks inte existera.
Det är nåt magiskt med grönt. Jag älskar grönt. Finns det en aldrig så liten grön avdelning i nån klädaffär så har det en rent magnetisk dragning på mig. Det är dock få gröna nyanser som passar mig. Suktade efter en grön blus på Indiska i en nyans som jag faktiskt kan bära utan att se allvarligt sjuk ut. Men den fanns bara i small och den satt lite, men bara lite, för tight. Suck!
Försöker göra nåt åt min lite väl fluffiga figur. I söndags började mitt nya liv (igen) och jag har rivstartat med att motionscykla 5 gånger på 8 dagar. Ambitionen är 3 gånger i veckan. Ska verkligen, verkligen försöka piska mig själv till att hålla det. Självplågeri är inte riktigt min gren, men för mycket fluff är inte roligt. Förra våren försökte jag med lågintensiv träning för det ska ju vara så bra för förbränningen. Jo tjena. Inget sånt trams den här gången. Nu bara kör jag så mycket som knäna pallar.
1 kommentar:
Jag känner igen mig i att dras till en viss färg, det kan bli som en magnet. Det behöver inte vara kläder. Jag såg tex en plåtpall på Åhlens som jag ville ha bara pga färgen :)
Skicka en kommentar