Drömde en massa knäppa saker under natten och fick verkligen kämpa mig tillbaka till verkligheten när klockan ringde i morse. Eller klockan ringer ju inte. Det är telefonen som väcker mig med This charming man och det är mycket trevligare än en otäck väckarklocka. Denna morgon hade jag gärna fortsatt den pågående färden mot England i en liten öppen båt. Men till sist orkade jag släpa mig ur sängen och sen satt jag lite i soffan i mörkret och tystnaden och vaknade till genom att lyssna på Patrick Wolfs raffinerade version av Jerusalem. Jag var ju på väg till England så det kändes passande. Storbritanniens alternativa nationalsång med text av William Blake, tonsatt av Hubert Parry.
Har undvikit Wolfs nya EP på Spotify för jag ville ha den i mp3-form och inte vara bunden till datorn. Det tog några veckor för cdon att leverera den, men den som väntar på nåt gott... Brumalia sammanfattar den gudabenådade begåvningen. Det är en mycket bra skiva med 7 låtar som representerar hans olika riktningar. Den här låten är så bedrägligt enkel på ytan men innehåller väldigt många olika element om man bemödar sig att lyssna på riktigt:
Det är Patti Smith som tagit bilderna. Bonuspoäng för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar