- sonen växte om mig i racerfart. Jag kan nu ståta med att vara kortast i familjen.
- jag pratade med Stuart Murdoch.
- vi äntligen köpte en sjysst matta till vardagsrummet
- jag i min bil passerade Morrissey (som satt i en annan bil på väg åt motsatt håll) på Östra Långgatan i Hultsfred. Som tur var förstod jag inte det där och då för då hade jag väl kört av vägen.
- jag till sist fick ett ord för vad jag egentligen är - en google mom.
- jag lyckades läsa ungefär en kvarts e-bok.
- vi faktiskt gick och såg Vinterljus.
- jag inte gick på Dramaten.
- min blogg bar Prada.
- vi åt egenodlade jordgubbar i oktober.
- jag överkonsumerade Leif GW Persson-böcker.
- vi for runt sundet och inmundigade en fantastisk fika i Botaniska trädgården i Lund.
- jag blev uppvaktad på Mors dag!
- Patrick Wolf fick mig att rysa av välbehag i 30-gradig sommarhetta.
- vi såg en skate-legend IRL.
- snön öste ner den 3e maj.
- Patti Smith fick Polarpriset.
- jag såg fantastiska fotoutställingar (Nelli Palomäki, Gregory Crewdson, Sarah Moon)
- I went vegetarian och Morrissey utnämndes till PETA's Person of the year 2011.
- dottern halvt ruinerade mig på skivmässan på Cupolen. Och jag fick svårt att hålla saliven under kontroll över all trevlig The Smiths-vinyl.
- jag efter långt om länge till sist fick se Cirkus Cirkör.
- mitt äldsta barn fyllde vuxen.
- jag inledde mitt laptop-liv och efter långt och moget(?) övervägande blev medlem på ett forum.
- det också hände en massa andra saker.
4 kommentarer:
Ja, tänk så mycket kul som händer under ett år.
WAIT... what? KÖRDE VI FÖRBI MORRISSEY OH MY MOTHERFLIPPIN MOZ VARFÖR SA DU INGENTING TILL MIG FÖRRN NU HERREMOZ
Kära dotter, jag passerade Moz och det bara var jag i bilen. Lördag eftermiddag vid sisådär 16.30-tiden. Jag mötte en "kolonn" med tre svarta bilar och det uppenbara var på inget vis uppenbart för mig just då. Det var först flera dagar senare när jag läste en mer detaljerad redogörelse på Kulturbloggen som jag förstod varför denna karavan av svarta bilar (kan till och med ha varit med tonade rutor) passerade min väg - de kom från flygplatsen. Ja, sen glömde jag väl helt enkelt bort att berätta för du var ju inte hemma.
Du får inte skrämma mig sådär, kära mamma!
Skicka en kommentar