Tandem Sky

Som vanligt är jag lite efter. Men det kommer ju så mycket nytt hela tiden så det är omöjligt att hinna med. Tandem Sky släppte sitt album för ganska precis ett år sen. Här får Mikael Nordgren och Magnus Carlson hjälp av Britta Persson.

Glad Påsk!

Underbart är alldeles för kort

 Varför går allt som är roligt så förfärligt fort? Weeping Willows spelade på Garden i söndags och det var bland de kortaste 90 minuter jag upplevt. Det var första gången jag såg dem live och hoppas innerligt att det inte var den sista.

 

 

Finfint

Eliz gav en hint om jag kanske skulle ta och lyssna på Nickel Creek's nya album. Som vanligt har hon järnkoll på vad jag gillar, kanske bättre koll än vad jag själv har. A Dotted Line är i alla fall ett utmärkt album. Den musik de spelar kallas visst för progressiv bluegrass. Hayloft är kanske inte så mycket bluegrass men en kul cover. När man väl har börjat lyssna är det svårt att låta bli att sätta den på instant repeat.



Den här låten gick rakt in. Älskar.

Bo Kaspers på vår bröllopsdag

Det blev liksom aldrig av att värma upp riktigt inför konserten med Bo Kaspers Orkester. Det visade sig gå alldeles utmärkt ändå. På nåt konstigt sätt har jag visst genom åren lyckats höra merparten av de låtar de spelade. När och hur vete sjutton.
Bra var det i alla fall. Proffsigt, inkännande och med stort hjärta. Bo Sundström var dock sjuk och hade lite problem med sången emellanåt, men det gjorde inget. Jag är glad att de inte ställde in.
Fick en liten tår i ögat när de spelade Brev, som jag inte hört förut men som jag kunde relatera till det som händer i mitt liv just nu. En kvinna i raden framför mig grät sig igenom hela sången.
Så vi hade en väldigt trevlig kväll denna bröllopsdag (22 år sen vi gifte oss, vart tog åren vägen?).
Den enda låt de inte spelade och som jag saknade i kvällens setlist var denna. Kanske nästa gång.:

Och nu borde jag kanske

värma upp inför Bo Kaspers på fredag. Men det här är ju så fint så det är svårt att koncentrera sig på nåt annat.

Borde kanske

börja värma upp inför lördag när vi ska se The Temperance Movement. Men istället har jag förlorat mig i Weeping Willows nya album. Igen.