b-l-u-s

Jag har köpt en långärmad b-l-u-s i nåt lite slinkigt material (men inte blankt - där går verkligen gränsen). Nu är det ju jag som köpt detta plagg så på nåt sätt måste det ju utmärka sig. Och det gör det för b-l-u-s-e-n är full av ugglor. Lite udda det medges, men rätt kul.



De små liven på närmare håll:

Fredagsmys?

Att vakna och inse att gårdagens huvudvärk inte blivit ett dugg bättre, man är förkyld och har drabbats av en plötslig släng av astma kan absolut klassas som fredagsmys om man är självplågare. Men nu tillhör jag inte den kategorin så jag tycker inte det är ett dugg kul. Astma betyder att det finns ett val att göra. Antingen stannar man kvar i korsetten och kippar efter luft som en fisk på torra land ELLER så inhalerar man Bricanyl. Jag vet egentligen inte vilket som är värst, men den här gången blev valet Bricanyl. Och det faller inte under rubriken fredagsmys, eller nåt annat mys heller för den delen. Visst, trycket lättar och det går faktiskt att andas, men det sker till priset av hjärtklappning och svettningar och just denna dag även överaktivitet (vilket enligt bipacksedeln endast drabbar barn!). Kände mig som en Duracell-kanin på speed. Till min fasa insåg jag att det fick lov att bli en dos till på eftermiddagen, men då kom jag undan i rena förskräckelsen med bara hjärtklappning och svettningar. Jippie!

Det här piggar i alla fall upp:



"A song I wrote myself, with the help of Lou Reed" haha





Kent Hop Farm 2011

Galenskapen kommer till stan

Det är tungt att jobba igen. Men plötsligt blev livet i alla fall lite lättare när jag upptäckte att Sirqus Alfon kommer till stan i början av november med föreställningen Sirqus Alfon TV. Eftersom tre femtedelar av familjen åker till Malmö den dagen så blir det bara sonen och jag som får den äran att skratta oss fördärvade.

Yo!

Nu är det Top Gear! På vår TV visas bara tre program: Top Gear, Live at the Apollo och QI.

Skakande!

Inspirerad av gårdagens trevliga musikupplevelse med David Sylvian så beställde jag raskt en remastrad utgåva av det gamla albumet "Secrets of the beehive". När jag så upplyser dottern om detta trevliga faktum så säger människan att vi redan har den på vinyl. Och den vinylen kan ingen annan än jag ha köpt. Har jag något som helst minne av detta? Svar nej. Jag skulle kunna gå ed på att jag aldrig nånsin i hela mitt liv hört dessa låtar. Och det har jag nog inte heller. Det albumet kom 1987 och då hade jag inte tillgång till någon vinylspelare. Jag har förmodligen lite sådär tvångsmässigt köpt skivan och sedan aldrig rört den. Men jag kunde också utan att blinka svurit på att jag inte äger ett enda solo-album med Sylvian och då blir det lite otäckt. Inte nog med att jag har Secrets... dottern har upplyst mig om att även Brilliant trees finns i vinylsamlingen. Också det ett inköp totalt bortraderat ur minnet. Ja själva köpet alltså, men de sångerna minns jag faktiskt fast det måste vara typ 25 år sen jag hörde dem senast. Vad är det mer jag har glömt? Jag hoppas det var nånting tråkigt.

Folkilsken?

Aaahh, en liten stuga på landet i en hel vecka. Skogens sus, korpars kraxande över nejden, en liten och mycket vacker räv i kanten av havreåkern, nyfikna höns i hönsgården, regnskurar i lagom mängd så man hinner läsa riktigt många böcker... Vadå folkilsken? Jo. Man far in till den närbelägna lilla staden. Tyskar, tyskar och ännu fler tyskar - överallt. Och sen far man till det närbelägna naturreservatet och där på berget, fler tyskar naturligtvis, men framför allt en medelålders medelfet svensk som står och gapar om att man kan se nån j-vla radiomast några mil därifrån. Tredje gången han tjatade om denna förbaskade mast blev jag så trött så jag blev tvungen att gå därifrån. Efter en vecka kommer man hem och då minsann ska en medelålders medelfet granne ha kräftskiva i gemensamhetslokalen på gården. Och det fick han väl gärna ha, men de började hutta under senare delen av eftermiddagen och när de redan klockan 20 började stå och gapa ute på gården med rödvinsglaset i högsta hugg då blev jag så där trött igen och gick in och stängde balkongdörren. Har aldrig i hela mitt liv närt någon längtan efter ett eget ägandes torp i nån bortglömd folktom avkrok, men nu vet jag inte. Tycker det finns tecken som pekar på nåt åt det hållet.

Många böcker har jag läst den senaste veckan:

Leif GW Persson:
Grisfesten
Profitörerna
Samhällsbärarna
Den som dödar draken

Håkan Nesser:
Det grovmaskiga nätet
Borkmanns punkt
Kära Agnes

Och så är jag nästan klar med min särskilda kvällsbok "Instängd på norra halvklotet" av min särskilda favoritförfattare Torsten Ehrenmark.

Under eftermiddagen idag stod radion på och i författare Knausgårds ganska känslopjunkiga och pjämmliga Sommar-program så hade han i alla fall den goda smaken att spela denna vackra sång. Plåster på själen och särskilt välkommet efter en helt vit musikvecka:

Det är ett mirakel!

Jag kan SE! Hurra! Det är först när man får på sig sina nya glasögon som man fattar hur klent bevänt det var med de gamla. Så har de passat på att mäta av mina arbetsprogressiva också. De visade sig också behöva en uppryckning. Där har vi förklaringen till varför jag har suttit lätt framåtlutad vid skrivbordet det senaste halvåret. På den lokala pizzerian är det också nån som skulle behöva gå till optikern. Jag beställde en Quatro Formaggi och jag är säker på att han som tog beställningen uppfattade vad jag ville ha. Blev ganska så förvånad när jag kom hem och lyfte på kartonglocket för där låg en Quatro stagioni. Jaja, den var ju i alla fall nästan köttfri så det var inget att bråka om. Men jag blev lite besviken för jag hade liksom ställt in mig på en massa smarrig ost.