Flitig som ett bi

Jag älskar Flitiga Lisa för det är en växt som lever verkligen upp till sitt namn. I år är de dessutom i rätt färg. Förra året trodde jag att jag köpte eldröda. Tjena! Det var ungefär alla färger visade det sig, allt från rosa till illorange. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig om man säger så. Jo jag är lite kinkig med färgvalet. I år är det i stort sett vitt (Lisa och pelargoner) och blått (lavendel och lobelia). Det hela bryts dock av en riktigt hemsk laxrosa pelargon som blommade så otroligt snällt långt in på hösten. Den vägrade frysa ihjäl och till sist blev jag helt enkelt tvungen att ta in den. Och så har jag en liten fin lila fjärilslavendel också.

Heja Danmark!

Tänkte ju egentligen inte titta på kronprinsessbröllopet, men då TVn stod på hela dagen och dottern bestämt hävdade att man inte fick missa denna historiska händelse så tittade jag i alla fall. Ja, det var ju vackert och lite gulligt. Men framför allt var det roligt att titta på alla kläder. Många damer var vackra, men en del hade onekligen behövt ett rejält och sanningsenligt smakråd med sig till sömmerskan, festklädesbutiken eller vart man nu införskaffar blåsor av detta slag. Vad vet jag. Jag har inte så stor erfarenhet. Favoriten levde i all fall upp till förväntningarna. Drottning Margrethe hade den maffigaste klänningen i den allra härligaste illgröna färg. Hon är bäst!

I väntans tider

Två veckor till albumsläpp, nästan en evighet.

There's a place in the sun...

Ett kort ögonblick trodde jag att det var nån som skämtade när jag öppnade min mailbox. Reklam från en av mina mer frekventerade skiv- och bokleverantörer - en ny Kent-skiva. IGEN! Men det är sant och nu spelar det ingen roll om det blir svensk sommar när den är som bäst, dvs 12 grader och regn. Solen kommer att skina på annat sätt heeeela sommaren.

Japansk träddödare

De oönskade balkonginnevånarna vägrade förhandla om hyran så nu är de avhysta för gott. I flera veckor har jag bekymrats över tillståndet för min bokharabinda. Har funderat på om jag skulle få ta till konstgjord andning på den. Nu har jag gett upp. Även den har fått respass. Istället har jag nu planterat en Japansk träddödare. Det låter lite farligt. Om antalet familjemedlemmar plötsligt decimeras är det ingen tvekan om vem som bör förhöras först.

Objudna gäster

I morse gick jag ut och satte mig i godan ro på balkongen. Efter en stund noterade jag den ovanligt rikliga förekomsten av flygfän. Och när jag verkligen på allvar började studera deras förehavanden så insåg jag att de rackarna har annekterat ett område på vår balkong. Antingen får de börja betala hyra eller så får vi vräka dem.

Järnpiller

Jag får sluta ta dom där nyponpillren. Dom är FÖR bra. Jag har dammsugit, hängt lite tvätt, motionscyklat, skrubbat nypotatis och lagat middag i en halv evighet. Varit och storhandlat (fast då hade jag tack och lov ett par tjänstvilliga familjemedlemmar med mig). Och trots detta gör det nästan inte ont någonstans. Det är lite ömt i några fingrar men det är allt. Så här kan vi ju inte ha det för då slutar det med att jag får göra ALLTING, medan de andra slösar bort sina liv på något meningslöst playstation-spel (hade de kört Singstar Kent hade jag inte sagt nåt, men nåt sånt har vi inte - ännu). Alternativet är ovillkorlig maktutövning. Att helt diktatoriskt införa en arbetsfördelning. Hörde jag ett ironiskt "Lycka till!" från Kaffebönan?


................................. The Great Dictator (1940) .............................