Hi tech

Ganska nyligen var detta hushåll utrustat med tjock-TV och simplast tänkbara DVD-spelare (eftersom den förra, för dyra pengar inköpta, DVD-spelaren med inspelningsfunktion gick hädan alltför tidigt - sånt gör man bara en gång eller i vårt fall två). Nu är hemmet upphottat med platt-TV och sedan ungefär nu (om installationen går bra) PS3. Bra tajming - i sommar släpps Kent Singstar! Till hela familjens stora glädje - eller inte. Jag får nog sjunga själv. Varför finns det ingen Morrissey Singstar? Det skulle vara härligt att brista ut i nåt sorgligt och sentimentalt typ I'm throwing my arms around Paris, Let me kiss you, Will never marry eller I have forgiven Jesus...



..."Monday - humiliation
Tuesday - suffocation
Wednesday - condescension
Thursday - is pathetic
By Friday life has killed me"

Mikromat

Idag när jag satt och tittade på min lunchtallrik så insåg jag att det finns olika betydelser av ordet mikromat. I just det här fallet så var maten faktiskt värmd i mikron, men portionen var också mikroskopisk. Alltså var det mikromat i dubbel bemärkelse. Får väl ta det som en komplimang att det blev så lite rester över. Det var tur att jag fick gå på femtioårs-firande på eftermiddagen så jag slapp gjuta hungerdöden.

Vulkanångest

Man hann inte mer än tänka tanken att det verkar vara ordning på flygtrafiken så blev det fart på det isländska vidundret igen. Fick man lite ångest eller? Favoritsajten för ögonblicket är brittiska Met Office där man kan följa molnets utbredning och förflyttning. Det blir man inte direkt gladare av, men man känner sig lite upplyst om sakernas tillstånd i alla fall.

Trötter

Nu när Island tycks ha fått ordning på sin vulkan igen så verkar det som om vi ska ut och resa nästa vecka jag och dottern. Det ser jag fram emot. Annars är livet lite trist och innehållslöst såhär i kölvattnet av snooker-VM. Men i ärlighetens namn så har jag sovit mig igenom ganska många frames de senaste dagarna. Drabbades plötsligt av en oförklarlig trötthet förra veckan. En sån där trötthet som är omöjlig att bemästra. Så fort jag satte mig ner i soffan (eller sanningen kanske var den att jag sällan satt, jag låg nog mest) så somnade jag. Flera gånger varje dag! Nu känner jag mig lite piggare igen tack och lov.

Surfade runt och hamnade på denna sida på NME. Egentligen borde NME skämmas i all evighet för hur de har behandlat Morrissey. Men i alla fall så tyckte jag det var lite roligt med Morrisseys 50 most memorable quotes. 50 fina bilder tillsammans med uttalanden som dessa favoriter:

“Doing nothing gives me great pleasure. And believe me, I succeed wonderfully in it.” (Rock Sound, 1993)

“I do maintain that if your hair is wrong, your entire life is wrong.” (1984)

“Age shouldn’t affect you. You’re either marvellous or you’re boring, regardless of your age.”

“I am capable of looking on the bright side - I just don’t do it very often.” (Melody Maker, 1987)

Duett

Är detta världens vackraste duett? Första gången jag hörde den så stängde jag av. Tyckte det var gräsligt. Men på nåt märkligt sätt bet den sig ändå fast och nu tycker jag den är fantastisk. Det är drypande sentimentalt och förfärligt sorgligt och det bara måste röra även det mest förhärdade stenhårda hjärta. Och rösterna...här kan man tala om perfect match! Riktigt så vackert lär det visst inte ha varit in real life. Det lär ha uppstått allvarliga meningsskiljaktigheter mellan Morrissey och Siouxsie kring bilden på skivomslaget. Morrissey ville ha en bulldogg på omslaget! Han fick dock ge sig på den punkten. Musiken kommer ursprungligen från en film från 1968 med samma namn som sången.

Åskmoln och askmoln

Så fick vi lära oss den hårda vägen att det inte bara finns åskmoln. Det finns askmoln också. Man undrar hur länge det ska hålla på. Jag anar att det kan bli aktuellt att boka om London-resan till nån annan gång. I höst kanske. Lite snopet i så fall, men så är det när naturen regerar. Det får man bara finna sig i.
Påsken kom och gick med en förfärlig förkylning. Trodde aldrig den skulle gå över, men de två senaste dagarna har varit ok. Lite snuvigt/täppt fortfarande och en del kvardröjande, IRRITERANDE värk i lederna. Förkyld kan man väl stå ut med att vara. Ledvärken är mindre kul. Man blir väldigt trött av att ha ont. Och inte mår man bra av att knapra massor av värktabletter heller. Men det är doktorns ordination mot värken så det får man också finna sig i. Mitt eget recept för att glömma att det gör ont heter musik. Idag har jag riktigt vältrat mig i Morrissey-låtar från nu och då. Det är underbart! Tack min snälla dotter för den fina bilden:

Elektronisk butler

Vad sägs om detta? En handduksvikande robot. Jag tycker den är bedårande. Den måste ha en klar utvecklingspotential.